Den läckra midsommarhybriden

Jordgubben är från början en hybrid som framodlades i Bretange i Frankrike på mitten av 1700-talet. Den ena delen av hybriden kommer från det nordamerikanska scharlakanssmultronet och den andra delen från det chilenska jättesmultronet. I slutet av 1700-talet hittade jordgubben fram till Sverige (1).

Nu för tiden finns det många olika sorters jordgubbar som förädlats fram. Olika typer av jordgubbar har såklart olika smak, men det är inte bara nostalgisk inbillning att de svenska jordgubbarna är sådär lyxigt extra supergoda. Det finns en förklaring till detta i det svenska klimatet. De långa ljusa sommardagarna gör att fotosyntesen i plantan får många timmar på sig att suga in solljuset och lagra solenergin som kemisk energi – sötma, och ge bäret sin fina arom. Dessutom innebär de svala nätterna att plantans cellandning kan gå ner på lågvarv och därmed förbruka mindre energi under natten. Resultatet blir att alla näringsämnena som byggs upp under den långa dagen bevaras optimalt i bäret under natten (2).

Sedan början av 1900-talet har det varit tradition att servera svenska jordgubbar på midsommarafton och det är väl fortfarande ett närmast obligatoriskt inslag på dessertbordet.

Varför inte fortsätta denna tradition med jordgubbar doppade i mörk choklad på mandelbädd?

  1. Tvätta jordgubbarna men behåll den fina gröna flugan.
  2. Lägg ett smörpapper på ett fat.

  3. Smält chokladen i ett vattenbad.

  4. Doppa jordgubbarnas spets i chokladen och låt dem stelna på fatet gärna i kylen.

  5. Servera på en bädd av mandelspån.

Jordgubbar är sprängfyllda med näringsämnen inklusive vitaminer (framför allt C-vitamin och folat), mineraler, fettsyror och kostfibrer. De innehåller även icke-essentiella bioaktiva komponenter, som flavonoider med bl.a. underklassen antocyaniner som ger jordgubben den fina röda färgen.  

Antioxidanter

Bara 123 g jordgubbar, alltså åtta till nio stycken, täcker det dagliga C-vitaminbehovet. C-vitamin är en antioxidant och det är flavonoiderna också. De är jägare på jakt efter fria radikaler. De eliminerar de cellskadande fria radikaler och minskar därmed den oxidativa stressen. En annan viktig indirekt antioxidativ funktion flavonoiderna har är att de hjälper C-vitaminet att bli en aktiv antioxidant igen när denna har eliminerat en fri radikal och därmed förlorat sin antioxidativa förmåga. Eftersom C-vitamin sedan i sin tur kan reparera E-vitamin så bidrar flavonoider både till att öka fungerande C-vitamin och E-vitamin. 

8 egenskaper flavonoider har:

  1. Direkta och indirekta antioxidanter
  2. Reglerar kväveoxid (ett ämne som krävs i lagom mängder som signalsubstans för att reglera flera vävnadsfunktioner)
  3. Avgiftar fria metalljoner
  4. Antiinflammatoriska funktioner
  5. Cancerhämmande effekter
  6. Antibakteriella effekter
  7. Sänker förhöjda nivåer av blodfetter och skyddar LDL-kolesterol (det ”onda” kolesterolet) mot peroxidation/härskning
  8. Kan lindra allergier och astma genom en antihistamineffekt

 Antiinflammatoriska funktioner

Inflammation är kroppens försvarsmekanism mot inkräktare som bakterier, virus eller en skada. Då skapas en kraftig inflammation som bidrar till att bekämpa inkräktarna och läka kroppen. Andra situationer där kroppen reagerar med inflammation samt ökad insulinresistens är vid intag av skräpmat som innehåller mycket snabba kolhydrater och dåligt fett. Intar man detta ofta skapas en kronisk låggradig inflammation i kroppen. En viktig komponent som saknas i skräpmat är antioxidanter. Kronisk låggradig inflammation är kopplat till flera av dagens stora sjukdomar som hjärt-/kärlsjukdomar, degenerativa sjukdomar tex Alzheimers, vissa cancerformer, fetma och diabetes typ 2.  

I en studie i norra Kalifornien publicerad av Cambridge University press 2011 testade man 24 överviktiga personer. Alla fick en måltid bestående av en bagel med margarin och cream cheese, ett hårdkokt ägg, honungsmelon och ett glas mjölk med jordgubbar alternativt jordgubbssmak. Hälften av försökspersonerna fick riktiga jordgubbar mixade i sin mjölk och hälften fick mjölk med jordgubbssmak som placebo. Efter 3-5 dagar bytte de grupperna så att alla var sin egen kontroll. Man såg hos samtliga försökspersoner en markant minskad respons av både de inflammatoriska markörerna och insulinutsöndringen, vilket alltså innebär en minskad oxidativ stress och insulinresistens. De riktiga jordgubbarna hade alltså skyddat kroppen mot inflammation genom att fungera som ett antiinflammatoriskt bär (3).

I en översiktsstudie tittade man på 7 olika studier med lite olika men liknande upplägg. 5 av studierna visade signifikant antiinflammatorisk effekt och 2 av de visade ingen signifikant effekt (4).

I samma översiktsartikel tittade man på studier som undersökt jordgubbarnas effekt på hjärt- och kärlsjukdomar. Man hittade 5 olika studier. I två av studierna hade man undersökt blodfetter på överviktiga personer och man såg en positiv effekt på blodfetternas fördelning mellan bra och dåligt kolesterol efter intag av jordgubbar. En annan studie på 60 kvinnor som passerat klimakteriet såg man en minskning av blodtryck, kärlstelhet samt antioxidativa effekter efter 8 veckor av regelbundet jordgubbsätande.

Kostfibrer ger näring för tarmens celler via de goda bakterierna

Jordgubbarnas kostfibrer är lösliga, gelbildande kostfibrer som fungerar som prebiotika i tarmen och får de goda bakterierna att trivas och frodas. I slutet av tunntarmen men framför allt i tjocktarmen blir de lösliga kostfibrerna näring för de goda bakterierna. Den ökade mängden bakterier ger en bulkeffekt. När bakterierna bryter ner kostfibrerna till energi så utvinns korta organiska fettsyror som till exempel ättiksyra, smörsyra, propionsyra och mjölksyra, samt gaserna vätgas, koldioxid, metan och svavelväte. Det är denna process som kallas fermentering eller jäsning. De korta fettsyrorna är en viktig näringskälla för tarmcellerna, framför allt smörsyran. På detta vis skapas en win-win effekt mellan människan och bakterierna. Ett observandum är dock att personer med IBS och andra tarmsjukdomar kan ha svårt att hantera livsmedel som orsakar fermentering. Detta jobbar vi med dagligen på vår livsstilsmottagning. Även för en helt frisk tarm kan för mycket lösliga kostfibrer orsaka lite väl bra effekt och det har väl de flesta någon gång erfarit när man inte kunnat sluta äta de små läckra bären (5).

Så vad ska vi säga avslutningsvis om detta superbär?

Ät så mycket jordgubbar din mage tillåter dig!

 

Frida Fagerdahl
Specialistläkare inom Allmänmedicin / Idrottsläkare

Categories:

Tags:

Comments are closed

om